VALET 2026

Vi vill uppnå en 30-timmars arbetsvecka genom lag, vilket beslutades på kongresserna 2017 och 2022. På LO-kongressen var det bara vi och SEKO som drev att detta ska ske via lag, medan övriga förbund vill lösa frågan genom avtal.

I kommande förhandlingar finns inget fast mål för exakt arbetstidsnivå, till exempel 30, 35 eller 37 timmar. Transport är öppna för att nå en lösning som hela LO kan enas om, även om vår grundsyn skiljer sig.

Arbetstidsförkortningen ska ha samma värde för alla, men kan läggas ut på olika sätt beroende på yrke och arbetstider, till exempel genom kortare arbetsdagar eller genom att tid samlas ihop till hela lediga dagar.

LÄS MER OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING PÅ LO:S HEMSIDA.

Karensavdraget slår hårdast mot dem som har de mest fysiska och platsbundna jobben – vilket är våra medlemmars vardag. När du blir sjuk och gör rätt sak genom att stanna hemma förlorar du ändå pengar direkt. Samtidigt finns det yrken där man kan arbeta hemifrån när man känner sig lite krasslig och därmed slipper förlora inkomst. Det skapar en orättvisa mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

De flesta arbetare måste vara på sin arbetsplats för att kunna göra sitt jobb. De kan inte ta med sig arbetet till soffan eller datorn. Därför tvingas många välja mellan att gå till jobbet sjuka eller att förlora en del av lönen. Karensavdraget riskerar därmed både att öka sjuknärvaron och att slå extra hårt mot vanligt folk.

Karensavdraget innebär i praktiken att en del av sjuklönen dras bort när du blir sjuk. Sjuklönen är normalt 80 procent av din lön, men genom karensavdraget förlorar du en del av ersättningen redan första dagen.

Vi menar att systemet inte är rättvist. Den som är sjuk ska kunna stanna hemma utan att behöva oroa sig för ekonomin. Därför vill vi ta bort karensavdraget och se till att sjuklön betalas ut redan från första sjukdagen.

Samtidigt diskuteras förslag om att gå åt motsatt håll. Moderaterna har till exempel lyft tanken om att införa två karensdagar. För många av våra medlemmar skulle det innebära ännu större ekonomiska konsekvenser när man blir sjuk.

Att vara sjuk ska inte vara en ekonomisk risk. Ett rättvist arbetsliv kräver en sjukförsäkring som fungerar för alla – även för dem som inte kan jobba hemifrån.

TA DEL AV LO:S NÄTUTBILDNINGAR OM KARENSAVDRAGET HÄR!

Vi säger: höj pensionerna – inte pensionsåldern.

I dag är pensionerna för låga. Många som har arbetat ett helt yrkesliv får ändå ut en pension som knappt går att leva på. Systemet var tänkt att ge omkring 60 procent av slutlönen, men i verkligheten får många betydligt mindre.

Samtidigt höjs pensionsåldern steg för steg. Problemet är att långt ifrån alla orkar arbeta så länge. För många arbetaryrken sliter på kroppen, och att tvingas jobba längre är varken rimligt eller rättvist.

Vi menar att lösningen inte är att arbeta längre – utan att pensionerna måste bli högre. Den som har arbetat och bidragit till samhället ska kunna leva på sin pension och se fram emot ett värdigt liv som pensionär.

Därför vill vi höja den allmänna pensionen, stoppa höjningen av pensionsåldern och se till att ett långt arbetsliv faktiskt lönar sig.

LÄS MER OM HÖJD PENSION PÅ LO:S HEMSIDA.

Arbetslivskriminalitet är när lagar och regler kring arbete och anställning bryts för att kunna pressa priser och vinna konkurrensfördelar. Det innebär att arbetstagare utnyttjas, tvingas arbeta för låga löner och dåliga villkor, samtidigt som seriösa företag konkurreras ut och vår arbetsmarknadsmodell undermineras.

Konkreta exempel gör problemet lättare att se. Om en rekond utförs för 3–400 kr – eller till och med 99 kr, vilket inte ens räcker till schampo – blir det svårt att förstå hur allt kan göras lagligt. Flytthjälp med lastbil och personal erbjuds ibland till priser som inte kan täcka rimliga kostnader, liksom säsongens däckverkstad. Bakom dessa misstänkt låga priser finns ofta aktörer som fuskar med löner, sociala avgifter och andra arbetsvillkor.

Problematiken är också särskilt tydlig inom åkeribranschen, där osund konkurrens och arbetslivskriminalitet länge varit ett allvarligt problem. Genom initiativet Ordning och reda i åkeribranschen arbetar Svenska Transportarbetareförbundet aktivt för att motverka företag som använder falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag för att dumpa löner och villkor. Arbetet synliggör också hur dagens regelverk kring exempelvis cabotage, kombidirektiv och utstationering i praktiken ibland utnyttjas av utländska aktörer för att bedriva verksamhet i Sverige utan att betala skatt eller sociala avgifter. Detta bidrar till social dumpning och slår direkt mot seriösa svenska åkeriföretag och chaufförers arbetsvillkor.

Ytterligare ett tydligt exempel är den så kallade gig- eller plattformsekonomin, där bolag som Uber och Wolt använder sig av arbetsformer som ofta saknar kollektivavtal och trygg anställning. Inom gigekonomin klassificeras många arbetare som egenanställda genom plattformen, även om de i praktiken saknar rättigheter som anställda, vilket kan leda till mycket låga inkomster och otrygga villkor.

I Sverige har det också uppmärksammats att Wolt-förare i vissa fall har mycket låga intäkter, där betalningen per körning ibland är så låg att det blir svårt att täcka kostnader för bensin eller cykel och ändå få en rimlig lön.

LO driver frågan om arbetslivskriminalitet kraftfullt eftersom det hotar både arbetstagarnas villkor och seriösa företags förutsättningar att konkurrera på lika villkor.

Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. I dag är det vanligt med långa kedjor av underentreprenörer, särskilt inom åkeribranschen, där ansvaret för arbetsvillkor och löner blir otydligt ju längre ner i kedjan man kommer.

När många led av underentreprenörer används ökar risken för oseriösa aktörer, pressade priser och sämre villkor för arbetstagare. Systemet är i dag i stort sett oreglerat, vilket gör det svårt att säkerställa att lagar och avtal följs i alla led.

Vi vill därför stoppa de långa kedjorna genom tydligare krav i upphandlingar. Ett konkret förslag är att begränsa antalet underentreprenörer, exempelvis till max två led. På så sätt blir det enklare att följa upp villkor, ställa ansvar och säkerställa att seriösa företag kan konkurrera på lika villkor.

Genom att ställa skarpare krav på speditörer och entreprenörer kan vi bidra till en mer rättvis och hållbar arbetsmarknad – där ordning och reda gäller i hela kedjan.